Måndag igen
I helgen har ännu en kattunge flyttat ifrån oss. I fredags kväll satte vi ut Truls och Lillan på annons på blocket. Visserligen ville jag helst att Lillan ska stanna här eftersom mamma Lovis så tragiskt gick bort i somras. Truls som är långhårig och hur söt som helst lockade till sig massa köpare. Annonsen hade bara legat ute en timme innan första samtalet kom. Sen kom det ytterligare 4-5 stycken och minst lika många mejl. Men de som ringde först kom hit och tittade på honom under lördags eftermiddagen och tog med sig honom hem. Det var en barnfamilj med tre lite äldre barn, så det kändes jättebra att sälja honom. Bättre än väntat. Han kommer att få det jättebra med tre barn att leka med.
När det gäller hönsen så är det bara att inse att mina små kycklingar börjar bli riktigt stora nu. Dom är hela 18 veckor nu mina små A-barn och den söta Åsbo-trion är bara ca 2v yngre. Så nästa sak att se fram emot är första ägget. Men det dröjer väl ganska länge ännu... Men den som väntar på något gott.
Så mycket hönsraser så lite plats...
Här är iaf några raser som jag funderar på:
Isbar: jag bara älskar de gröna äggen. Dessutom så är de ganska stora så de funkar bra som en kombinationsras, så man kan spara de hönor man vill ha och sedan slakta de tuppar som man inte blir av med.
Chabo: Dom är så små och så fruktansvärt söta att jag bara måste försöka få tag i avelsägg nästa säsong.
Det är väl dom raserna som jag nästan garanterat vill skaffa nästa vår. Sen är jag sugen på Maran, Dvärgkochin och lite annat också.
Söta Anita
Här sitter hon tillsammans med Asta.
Åsbo=Austen
Har länge gått och klurat på vad jag ska kalla mina små Åsbohöns. Dom är så vackra så vackra. Mina blandras höns har ju alla fått namn på bokstaven A och när jag förhoppningsvis under nästa år kan kläcka fram några kycklingar efter dem tänkte jag ge dem namn på B och så vidare.
Men Åsbohönsen är renrasiga och ska därför ha ett annat tema på namn hade jag tänkt och efter mycket funderande har jag nu bestämt mig för att de ska döpas efter karaktärer ur böckerna från en av mina favoritförfattare, nämligen Jane Austen.
Så först ut på bild av dessa vackra små höns är mina två hönor. Tuppen hade inte tid att vara med på bild.
Den ljusare av de två är den lugna och alltgenom goda ms Jane Bennet och den lite mörkare, hennes yngre syster, ms Elizabeth Bennet.
Jane och Lizzie
August
August kläcktes i slutet av april 2010 tillsammans med sina A-syskon som flyttade hem till oss när de var ca en vecka. Han är den av tupparna som är mest framåt, som kommer fram och hälsar, är först ut på morgonen osv.
Vilka raser han kan tänkas bestå av har jag ingen aning om. Enligt säljaren skulle de vara en blandning av blommehöns. Men några blommor på A-syskonen har jag inte sett röken av. Färger på höns är inte min starka sida, så är det någon som har några gissningar så skriv gärna en rad.
Här kommer iaf ett par bilder på tuppen AUGUST!!
Härligt med sol!
Hönsen är näst intill tokiga när jag kommer om mornarna och släpper ut dom. Tror jag det nu är vädret är så bra är det bara att passa på att njuta. En sak har jag dock lärt mig den senaste veckan. Släpp inte ut hönsen i solen om du har för avsikt att stänga in dem igen innan det blivit dags att sova. Något som jag försökte mig på i fredags så jag och barnen skulle till mamma och pappa och sova över eftersom maken inte var hemma. Jag är inte van vid att sova själv om natten i en ödsligt hus som knarrar och låter så blir jag ensam åker jag hellre hem till mamma och pappa och sover. Sagt och gjort, vid klockan tre var barnen fastspända i bilen och redo att åka. Nu återstod bara att ta in hönsen så att dom skulle vara säkra från diverse rovdjur medan vi var borta. Med det var inte det lättaste kan jag säga. Efter ca en halvtimme hade jag fått in blandisarna Arthur och Agust och deras fyra hönor Anita, Agnes, Agda och Asta. Min söta lilla Åsbo-trio ville dock inte in. De sprätte för glatta livet långt inne i ett snår av brännässlor och ville inte komma in. Vid en tidpunkt var jag faktiskt villig att lämna dem där. Jag var helt enkelt för varm, svettig, smutsig och irriterad för att bry mig. Men skam den som ger sig...
En kvart senare hade jag faktiskt fått in dem i ladugården. Med hjälp av mat och glada tillrop lyckades jag locka in dom. Och trots hjälp från katten Tage kanske jag ska tillägga. Hans försök att valla in dem gjorde inte situationen lättare, utan snarare tvärt om.
