Hönsen är näst intill tokiga när jag kommer om mornarna och släpper ut dom. Tror jag det nu är vädret är så bra är det bara att passa på att njuta. En sak har jag dock lärt mig den senaste veckan. Släpp inte ut hönsen i solen om du har för avsikt att stänga in dem igen innan det blivit dags att sova. Något som jag försökte mig på i fredags så jag och barnen skulle till mamma och pappa och sova över eftersom maken inte var hemma. Jag är inte van vid att sova själv om natten i en ödsligt hus som knarrar och låter så blir jag ensam åker jag hellre hem till mamma och pappa och sover. Sagt och gjort, vid klockan tre var barnen fastspända i bilen och redo att åka. Nu återstod bara att ta in hönsen så att dom skulle vara säkra från diverse rovdjur medan vi var borta. Med det var inte det lättaste kan jag säga. Efter ca en halvtimme hade jag fått in blandisarna Arthur och Agust och deras fyra hönor Anita, Agnes, Agda och Asta. Min söta lilla Åsbo-trio ville dock inte in. De sprätte för glatta livet långt inne i ett snår av brännässlor och ville inte komma in. Vid en tidpunkt var jag faktiskt villig att lämna dem där. Jag var helt enkelt för varm, svettig, smutsig och irriterad för att bry mig. Men skam den som ger sig...

En kvart senare hade jag faktiskt fått in dem i ladugården. Med hjälp av mat och glada tillrop lyckades jag locka in dom. Och trots hjälp från katten Tage kanske jag ska tillägga. Hans försök att valla in dem gjorde inte situationen lättare, utan snarare tvärt om.